Lovade ju att jag skulle lägga upp bilder på alla de små samlade så fort jag hade fått godkänt av alla föräldrar, det har jag fått nu.
Alla bebisarna fick OK för att vara med=)
Svårt att få med allihop på en och samma bild, hade fel objektiv på kameran. Men på diagonalen så fick de nästan plats allihop=)
Här är de alltså i kronologisk ordning, skiljer 5 veckor mellan den äldsta och den yngsta.
Selma, Elise, Leonard, Moa, William och Julia
Vår son är inte van att behöva dela uppmärksamheten med någon annan vilket han snyggt visade upp på några bilder... Stackars lilla Julia som ligger till höger om honom! Hon får ge igen när hon blir lite större sen, det har hon min tillåtelse till;)
Men jag har stenkoll på var mamma är !
Igår besökte vi babyrytmiken på Mariagården, denna gången var det verkligen babyrytmik oxå.
Efter en lite skakig start (William bestämde sig för att vara akut dunderhungrig) så var det en väldigt rolig/mysig stund. Han verkade tycka det var härligt att ligga där på en kudde på golvet och titta på mamma som fånade sig med rörelser och sång;) Det flinades och pratades högt nerifrån kudden under hela tiden.
Kommer bli fler besök dit om han fortsätter att uppskatta det.
Efteråt så var det besök på BVC.
Differensen från att han föddes för 6 veckor sedan är nu 6 cm och 1250 gram. Måtten i dagsläget är alltså 59 cm och 5200 gram, växer så det knakar.
Denna gången var han ganska nöjd över besöket förutom när det var dags för mätning. Det var inte kul alls att bli dragen i, då skriker man och ålar sig för allt vad man är värd!
Jag måste bara få skryta lite med sonen! (de som har ångest över nattning och rutiner hoppa över de närmsta 10 raderna).
Han somnade på Tomas bröst igår vid 10-tiden och vaknade idag vid 6.50!!=) Han sov alltså en hel natt utan att vara vaken en enda gång, mitt lilla hjärta! Nog var han ganska hungrig när han vaknade men inte som man skulle kunna tro, å andra sidan så äter han in i det sista på kvällarna. Igår låg han vid bröstet mer eller mindre konstant från 8 till 10. Måste varit proppfull med mat när han somnade. Eftersom han äter med god aptit och går upp som han ska ser jag ingen som helst anledning till att väcka honom när han sover så gott om nätterna.
Undra vad jag gjort för gott här i livet för att förtjäna en så snäll och underbar son? Går bara omkring och väntar på att det kommer att vända vilken dag som helst för detta känns som det är för bra för att vara sant!!
Idag är det grått och blåsigt på utsidan av fönstrena så det får bli en mysdag inomhus tror jag bestämt. Gräva djupt i minnet och försöka komma ihåg alla ramsor och sånger från gårdagen så kan vi nog roa oss ett par timmar.
/Lela
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Lämna gärna ett spår efter dig innan du stänger dörren, ingen tycker om en fönstertittare;)