Ibland, men bara ibland blir jag så trött och frustrerad på att vara mamma till en övertrött son. ikväll tog det 1½ timme att söva honom, 1½ timme!!! Han var så trött, så trött, så trött men vägrade att lugna ner sig och falla i dvala. Det är inte okej att det ska ta 1½ timme, inte okej någonstans...
Vissa kvällar går det som en dans, äter upp sin välling, vänder sig och sover på ett par minuter. Andra kvällar tar det ett par minuter med lite bök och sen sover han gott. Sen finns då kvällar som ikväll då det tar en vad som känns en halv evighet, det är en kamp och en stor utmaning för tålamodet. Vad det var som vad fel ikväll vet jag inte men det ringer i mina öron efter detta.
Hur gör man för att få kontinutet på läggrutinen? Har kört samma rutin nu i ett par veckor men resultatet är fortfarande varierande vilket gör mig galen av frustration!
Nu sover han iallafall om än hulkandes... Känns grymt bara att han ska behöva bli så ledsen av en sån enkel grej som att gå och lägga sig och sova.
/Lela
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Lämna gärna ett spår efter dig innan du stänger dörren, ingen tycker om en fönstertittare;)