Imorse var det besök hos MVC inbokat. Vi hade ju hoppats på att vi skulle sluppit detta besök och redan ha Liten hos oss men Liten vill ju uppenbarligen annat så vi fick snällt gå dit. Men vår ordinarie barnmorska är tillbaka från semestern så vi var ganska glada iaf.
Allt ser bra ut, har inte gått upp "för mycket", bebis i magen till trots. Mina blodvärden och blodtryck var oxå OK.
Liten ligger långt långt ner, ordentligt fixerad i bäckenkanalen. Så pass långt ner att hon inte kan känna slutet på huvudet... Någonstans i bakhuvudet visste jag vad det betydde men var tvungen att fråga iaf.
- Är det bra eller dåligt?
- Det är bra, svarade hon då.
- När du väl får värkar bör det komma igång ganska fort eftersom en stor del av jobbet har Liten redan klarat av på egen hand.
-Innebär det då att förlossningsskedet inte behöver bli så utdraget utan kan gå ganska fort? undrade jag då.
- Det kan jag inte svara på eftersom alla är olika. Men om jag säger så här, hade det varit min dotter som varit gravid och bebisen legat så långt ner, fixerad, hade jag varit glad och sagt till henne att allt kommer att gå så bra så.
Nu kanske jag tolkar det svaret till min egna fördel och tycke men i mina öron låter det som att bara värkarna kommer igång så kommer det troligen att gå relativt fort. Innebär väl inte nödvändigtvis mindre smärtsamt utan snarare kanske tvärt om. Det återstår att se, finns ju ingen exakt vetenskap när det gäller barnafödande har jag fått lära mig!
Men hon var positiv och glad inför alla värdena, bebis mår bra där inne i magen. Tryggande även om jag tycker att den kan komma ut och må bra på utsidan nu istället. Fick även bokat tid för nästa kontroll (som vi verkligen inte hoppas ska behövas), då kommer det även att bokas tid till förlossningen (igångsättning) om den fortfarande inte behagat komma ut. Så senast den 2:e augusti kommer vi att vara föräldrar, då är Liten 42+1 dvs för gammal för att bo kvar i magen.
Får väl ha det som ny deadline och om Liten bestämmer sig för att komma innan dess så är det bara bonus och positivt.
Har inte längre några som helst restriktioner på vad jag får/inte får göra. Nu är det istället helt OK att både dammsuga och putsa fönster. Just putsa fönster rekommenderade hon för att sätta igång det. Tydligen bra med aktiviteter där man har armarna ovanför huvudet då det tänjer ut livmodern och trycker bebisen ännu längre ner. Tur att vi har ganska många fönster i huset. Nackdelen med att putsa fönster är att min handled egentligen inte tillåter det men det känns som att lite värk i handleden kan uppvägas av att få ut Liten och träffa "den" för första gången. Ska funderar på om det blir putsning eller inte i eftermiddag...
Åkte in till stan efter MVC, gick en liten shoppingrunda. Passade på att hämta mig en gratis biobiljett, lättförtjänt. Fick SMS från min mobiloperatör för ett par dagar sedan där de ville att jag skulle utmana dem att sänka mina totala kommunikations kostnader. Eftersom jag nu då (och Tomas innan) jobbar hos just denna operatören så var den utmaningen ganska dödsdömd;)
De kunde inte sänka kostnaderna och jag gick därifrån med mitt pris, en biobiljett.
Så jag ska gå på bio själv medans Tomas ska gå och äta ett gratis mål på McDonalds;) Ibland lönar det sig att klaga lite högljut och få kompensation för besväret.
Därefter åkte vi upp till Utkiken på Bryggareberget och åt lunch, grekisk buffé. Mysigt att sitta på deras uteservering och blicka ut över hela stan, och så var maten god vilket var ett plus=)
Än så länge har det varit en mycket bra dag.
Nu hemma igen och funderar på om jag ska ta mig för att putsa fönster eller om jag bara ska invänta att det händer något iaf? Hmmm? Jag är ganska trött och sliten och funderar på om jag verkligen orkar....
/Lela
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Lämna gärna ett spår efter dig innan du stänger dörren, ingen tycker om en fönstertittare;)