Klockan 06:54 påbörjade jag det första telefonsamtalet för dagen, till vår sjukskrivningsavdelning på jobbet. Gott om tid för att hinna sjukskriva mig innan jag egentligen skulle börjat jobba klockan 8.
Hos oss fungerar det så att vi ringer ett utomstående företag för att sjukskriva oss. Där får vi möjlighet att prata med en legitimerad sjuksköterska och få råd om vår sjukdom vilket i många fall är mycket tacksamt. De har öppet dygnet runt och tillhandahåller även "vårdtips" för familjen, som vår egna lilla 1177 skulle man kunna säga.
På många sätt är detta en suverän lösning, man får professionell rådgivning och man behöver bara ringa ett samtal. Eftersom jag jobbar som konsult innebär det annars att jag måste ringa både min arbetsgivare och min uppdragsgivare och dra samma historia två gånger.
Idag fungerade det dock inte riktigt lika smidigt, inte speciellt smidigt alls om jag ska vara helt ärlig.
Att sitta i telefonkö en liten stund anser jag vara helt ok, jobbar ju faktiskt med just telefoni själv så jag vet hur det ser ut på andra sidan och kan därför ha överseende med en stunds väntande. En stunds väntande!!! Inte 57 minuters väntande!!!!!
Klockan 07:51 (!?!) blev jag äntligen framkopplad till en sköterska som kunde ta emot min VAB-anmälan som var över på mindre än två minuter. Vad fan sysslar folket med på det företaget egentligen?!
Jag tänker bara scenariot att jag vaknar upp på morgonen och har världens migrän eller mitt barn har fått kräksjukan, inte fan har jag tid att sitta nästan en timme i telefonkö då! Nej gör om gör rätt är min åsikt.
Nu tillhör det inte vanligheterna att det är så extrem lång kötid men en kvart är inget ovanligt att man behöver vänta. Och det känns lite surt eftersom det i dessa lägen inte finns något alternativ, jag måste ju komma fram innan jag skulle infunnit mig på jobbet.
Säg att jag ringer till min telefonoperatör, elleverantör eller vilken annan leverantör helst för delen och märker att det är lång kötid, då kan jag lägga på och ringa tillbaka vid ett senare tillfälle. För inget ärende är ju av så akut art att det måste lösas omedelbart bums, eller?
Jag kan inte komma på några ärenden förutom att möjligen stöldspärra sin mobiltelefon som inte kan vänta på sig en stund. Pratar vi 112 eller 114 14 är det givetvis en annan historia.
Nej det var ingen god start på morgonen, inte ens Kellogs K-special hade nog kunnat ordna upp den starten;)
Som tur väl är så har resten av dagen varit hur bar som helst. William mös upp i soffan ett par timmar och läste böcker för fulla muggar. Han älskar verkligen att läsa böcker och det är så spännande att följa hans utveckling i och med all läsning.
Efter att vi plöjt oss igenom Vem Låter...?, Titta och Peka, Vad som gör Nalle Puh gald, Bäbis Lessen, Totte bygger och Rundis och Randis äter middag typ 4 gånger vardera klädde vi på oss ytterkläderna och gick ut på en promenad.
Väl ute spanade vi efter fåglar, katter, bussar, brunnslock, snöhögar, vatten och allt annat som är spännande när man är så liten. Tror vi var ute 1½ timme totalt och då gick vi ändå bara runt grannkvarteret;)
Kika genom staketet är kul:) |
Låter det något när man hoppar på brunnslock? |
/Lela
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Lämna gärna ett spår efter dig innan du stänger dörren, ingen tycker om en fönstertittare;)