Fick en mindre hjärtattack (om man nu kan få mindre och större sådana) när jag gick ut för att hämta posten idag. För i vår fina silvriga halvmåneformade låda låg ett brev från tingsrätten adresserat till Tomas.
Vi har som en liten oskriven regel i vårt hem att man inte öppnar den andres post även om det så bara handlar om elräkningen eller försäkringsbesked. Dens namn det står på är också den som ska få "äran" att öppna.
Men det hann fara så många konstiga och märkliga tankar genom mitt huvudet på bara någon microsekund, vad är detta? Är han kriminell? Lever han ett dubbelliv? Är det någon som har stämt honom? Tog mig inte mer än 2 sekunder för att ge blanka fan i våran oskrivna regel och riva upp kuvertet redan innan jag hunnit fram till ytterdörren.
Var tog min annars 110%-iga tilit till Tomas vägen? Hur rationell var tanken om att han skulle vara kriminell egentligen? Och hur troligt vore det att någon skulle stämma honom som privatperson? Befann mig i ett sådant sinnestillstånd att det inte var möjligt att tänka några mer klarare och logiska tankar än så.
Nu behövde jag inte vara orolig eller bekymrad för det som stod i brevet var att han kunde räkna med enviss utdelning av hans fodran till OnOffs konkursbo. Det behöver inte vara mer allvarligt än så när man får ett brev från Tingsrätten, synd att jag inte hann tänka i de banorna under den där microsekunden. Hade besparat mig både hjärtklappning och tillfällig huvudbry.
Ska absolut tänka mer klart nästa gång (om det nu skulle bli en nästa gång) det ligger ett brev adresserat till Tomas från tingsrätten!
/Lela
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Lämna gärna ett spår efter dig innan du stänger dörren, ingen tycker om en fönstertittare;)