Cactus hade för ett tag sedan en giweaway där tävlingsvillkoret var att lämna in förslag/förbättringar till hennes blogg. Hon fick in mängder med bra och roliga ideér där många redan blivit verklighet.
Mitt bidrag till denna giweaway var att på djupet få reda på bakgrunden till denna nagellacksbesatthet som hon/vi lider av. Hon nappade med en gång och skrev en jättebra inlägg om bakgrunden och framförallt de olika kärlekar till olika lack hon haft genom åren.
Det blev ett uppskattat inlägg och det är ett par stycken som har hängt på och skrivit sina egna historier, bland annat Agneta som skriver om det här.
Eftersom det var mitt förslag kan jag ju inte vara sämre än att jag skriver min egna historia om intresset till nagellack. Anledningen till att det tagit lite tid är att jag fått gräva ganska långt i minnet för att komma på hur det började;)
Helt ärligt så kan jag faktiskt inte dra mig till minnes exakt när jag började ha långa naglar och lackade naglar, kan det vara så att jag alltid haft det? Jag vet att jag fått berättat för mig att jag stal ett nagellack affären när jag var riktigt liten så jag kanske är född med intresset?;)
Har fått höra att när folk tänker på mig eller ska beskriva mig så är det långa naglar och stora öronhängen. Hi hi:)
Tillhör en av de lyckliga som har väldigt starka och fina naglar naturligt, använder inga hjälpprodukter alls. Kan inte ens minnas när jag hade korta naglar sist (nog minst 5 år sedan för Tomas minns inte heller). Sällan de bryts eller får sprickor och huden under naglarna är som bebishud, länge sedan jag använde mig av fingertoppen istället för nageln. Ta ett stick i fingret för blodprov gör ont i 2-3 dagar efteråt så oanvänd är huden;)
När de är så långa att jag finner dem opraktiska så klipper jag helt enkelt av hälften och sedan filar till dem. Och ja jag vet att klippa är dumt men det fungerar på mig.
Från början handlade det mest om att jag köpt något billigt, hyffsat snyggt lack, målade på det lite på måfå och lät det sitta. Det var inget jag la ner speciellt mycket energi på iallafall.
Sen i slutet på gymnasiet började jag jobba i en möbelbutik och då fick naglarna ta emot ganska mycket stryk. Tror inte att det finns någon värre fiende för naglarna än att packa upp mängder med varor ur pappkartonger, bära bokhyllor, sängar och köra truck. Hade fortfarande långa naglar men det var inte så ofta de var välmanikerade mer än att jag filade ner dem till samma längd om någon gått av. Är för övrigt lite allergisk mot folk som har alla naglarna i olika längder, börjar liksom klia i hela kroppen på mig.
Sen bytte jag jobb 2008 och helt plötsligt så kunde jag ha lackade naglar och lacket satt kvar när jag kom hem på kvällen:) Då började det ta fart lite grann, helt plötsligt var det ju kul med lackade naglar. Det blev mycket stickers i olika former tillsammans med fransk manikyr i färg vet jag, enkelt och snabbt.
Det är någonstans här, runt 2007-2008 som mina äldsta lack finns från. De jag haft tidigare har gått lackdöden till mötes eftersom jag inte visst att man kunde ge dem första hjälpen i form av Seche Restore.
Min absoluta första lackkärlek, den där kärleken som tog mig med storm var IsaDora - Turquise.
Jag älskar fortfarande detta lacket och är glad att jag inte hann kasta det innan jag blev upplyst. Tyvärr är det väldigt väldigt lite kvar i flaskan så om det är någon som sitter på en flaska och inte känner så starkt för det som jag gör är jag villig att adoptera den. Den kommer hamna i goda händer jag lovar:)
Andra lack som flitigt användes då var Mavala - Dakar
detta är 2:a eller 3:e flaskan jag äger
och Mavala - Olbia
Första gången jag gick och köpte specifika lack för att matcha något var en personal-/julfest 2007. Det var Las Vegas tema och jag tyckte det kunde vara passande med röda naglar så inköpet blev Mavala - Glitter Red och Rouge Rubis i samma märke.
Lyckades till och med hitta en bild på naglarna från den kvällen så vi bjuder på den också, bortse från accessoarerna;)
Måla, rita och teckna har alltid legat mig varmt om hjärtat även om det är mer och mer sällan jag praktiserar det numera. Gick estetisk konst och form på gymnasiet och trivdes som fisken i vattnet:) Så att mitt lackintresse senare inriktade sig mer åt nailart är väl kanske inte så konstigt. Ett litet axplock på alster jag gjort.
Älskar att leka med stenar och glitter på naglarna men i nuläget är det lite opraktiskt då de har en tendens att fastna i blöjorna på sonen. Och det känns inte helt OK att han ska ha rosa rhinestones i rumpan;)
Någon gång i mitten av sommaren i år hittade jag en helt ny värld, bloggvärlden! När jag upptäckte nagelbloggarna så var jag fast... Kunde sitta dag ut och dag in och bara mata mig igenom hela arkiven. Tänk att det fanns så mycket fantastiska lack där ute som jag inte ens visste att jag var tvungen att ha?!;)
Någonstans här så ändrar mitt intresse inriktning från nailart till "enbart" lack, vill ju hinna testa så många och så ofta så då får nailarten stryka lite på foten. Självklart ville ju jag också visa upp vad jag hade för något hemma så jag började själv posta en hel del lackinlägg. Innan dess var det kanske någon gång i månaden.
Har haft min blogg igång sedan juni 2008, skrivit när jag har känt för det och mer haft den som en ventilationskanal. Officiell dagbok där jag själv begränsar vad jag vill dela med mig av, delar ioch för sig med mig ganska frikostigt om det mesta;)
Nu är det mer lack än annat på bloggen även om det lite då och då slinker in ett inlägg om sonen och familjen. Till förtret till andra nagelbloggare som inte tycker om "livsstilsbloggar";) Och i takt med lackinläggen ökade så ökade också besökarna vilket är jätte kul, från 2-300/månad i början av året till nu senast strax under 600/månad:)
Ungefär i samma takt som besökarna ökat har också samlingen ökat, kanske inte riktigt i samma storleksordning;)
Delar av samlingen
Det senaste fokuset ligger på häftiga lack som jobbar ensamt, tex holografiska lack. Där har jag ännu inte mer än ett par stycken men det kommer så småningom att bli fler för de är så härligt underbara. Ska bara hitta den där tjocka plånboken jag har förlagt någonstans;)
Milani - Hi-Tech
Än så länge är jag bara i startgroparna på min resa, känns som jag knappt passerat landsgränsen. Tänk vad mycket som ligger framför mina fötter och väntar på att bli upptäckt. Det är en rolig resa och jag ser framemot mer även om vännerna börjar kalla mig fanatisk. Det gör mig inget för jag tycker det här är så roligt:)
/Lela
Isadora Turqouise är en helt underbar färg och jag hoppas att du hittat en ersättningsflaska för min släpper jag inte ;)
SvaraRaderaVad bra du skriver om hur allt började.