Ringde BVC idag och pratade lite. Det SKULLE kunna vara vattkoppor han haft/har, SKULLE kunna vara virusprickar eller så SKULLE det kunna vara något helt annat. Men eftersom prickarna börjar avta nu och hans allämn tillstånd var gott så menade hon på att det inte är så mycket att göra, han börjar bli frisk. Hon tyckte inte heller att vi behövde hållas i husarrest längre så länge det inte var väldigt små barn vi skulle träffa. Träffa vuxna, vara ute och leka eller gå på stan tyckte hon inte längre var något hinder.
20 minuter efter att jag lagt på blev jag nojig, TÄNK om det skulle vara något allvarligt? Ringde tillbaka och har nu en bokad tid kl. 13 så de får titta på hans prickar. Det är jobbigt att vara en nojig och lite omständig mamma, tär på nerverna. De tog gladeligen emot mig, tror inte att de känner att jag är omständig, är nog bara jag själv. Är ju faktiskt deras jobb att lugna nojiga föräldrar som mig;)
Så nu väntar vi bara på att klockan ska bli 13 och att jag får ett besked som kan lugna mina nojiga nerver lite.
/Lela
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Lämna gärna ett spår efter dig innan du stänger dörren, ingen tycker om en fönstertittare;)