Wämöparken

På eftermiddagen efter att William sovit ett par timmar var det så fint väder så jag bestämde mig för att stuva in honom i bilen och åka till Wämöparken. Tänkte att han kunde få springa av sig ordentligt där, titta lite på djuren och leka lite.

Parkerade nere vid vattnet, lät vagnen vara kvar i bilen och sen började vi gå.

  

Tjugo minuter senare hade vi inte ens passerat kaffestugan. Det fanns ju så många fina ekollon, löv, kvistar och stenar man var tvungen att samla på sig. 

   Heaven!!

När vi hade lyckats ta oss upp till dansbanan var William trött i benen och behövde tydligen vila en stund.

  

När man är för liten för att komma upp på bänken själv så lägger man sig helt enkelt ner på marken istället;)

Efter en liten vilopaus fortsatte vi bort till dammen och slängde ekollon på fiskarna (nej inte med flit, han tappade dem ner i vattnet). Därifrån jobbade vi oss upp för backen till lekparken och minizoot.

   Rida rida Ranka.

   Nu har han fått syn på djuren.

Peta kaninerna på nosen och grymta ikapp med grisarna var roligt. Men inte hur länge som helst så vi tog backen ner till den gamla "brandbilen".

   Mam-mam-mam, e de?

   Tittut!

Sen var det bara promenaden bort till bile igen kvar. Denna lilla runda på kanske 600-700 meter tog oss strax över 1½ timme. Men varför skynda när man inte behöver? Vi hade en urmysig dag i Wämöparken där William helt och hållet fick bestämma tempot. Och för första gången på mycket länge var han mer än villig att sätta sig i bilen när vi skulle hem, tror han var trött i sina små ben;)

/Lela