Dessa dagarna har varit helt fantastiska, fast helt omvänt... Denna veckan har hitintills inte varit några bra dagar alls. Det ända positiva som hänt var väl att bilen gick rätt igenom besiktningen.
Måndagen var ledig, ägnades åt att tvätta, vaxa, dammsuga och städa bilen. Är det besiktining så är det;) Lika bra att ta tillfället i akt. Höll på hela dagen med det, fullständigt slut på kvällen. Men ni ska inte tro att det gick att sova iaf...nej nej. Klockan sex gick jag in och väckte Tomas, la mig i sängen och somnade i 45 minuter innan det var dags att gå och jobba. Vilken natt.
Igår var inte mycket bättre. Jobbade mina timmar mer eller mindre som en zombie, inte lätt att vara aktiv och positiv när man inte sovit på hela natten. Åkte och besitka bilen och sen hem. Gick till brevlådan för att hämta dagens skörd. Lönekuvertet. nu har det strulat till det igen för mig så denna lönen hade jag mer eller mindre kunnat vara utan känns det som, räcker inte ens till lånen på huset... Så var den dagen förstörd. Många arga tårar blev det igårkväll. Stackars Tomas, han gör allt vad han kan för att få mig att må bättre. Natten gick att sova dock.
Vaknade vid sex imorse för att hoppa in i duschen. Kom in i duscehn sen kom jag inte mycket längre... Mitt huvud höll på att explodera. Bara att ringa till chefen och tala om jag inte är förmögen att ta mig till jobbet. Ringa Previa för att få läkartid. Då jag varit sjukskriven mer än 5 ggr på ett år så måste jag numer ha sjukintyg från första dagen istället som för andra normala dödliga 10.e dagen. Ringde dem vid åtta när de öppnade, fick tid idag...HALV FYRA!!! Galet men så är det. Så nu sitter jag och mitt bultande huvud och väntar på att jag ska in dit och se om de godkänner det som en sjukskrivning. Annars blir det sjukdag utan ersättning. Som om inte läget redan var illa nog lixom....
Till råga på allt är jag själv hemma i tre dagar. Tomas är på kurs i Stockholm med företaget. Han hade mycket ångest igår över att behöva lämna mig själv kvar hemma i det skicket jag befinner mig i just nu. Förstår honom, men tycker samtidigt att det är bra. Han får komma bort ifrån mig lite och koncentrera sig på annat. Jag kan inte tänka mig att jag är ett trevligt sällskap här hemma just nu. Men visst sjutton kommer jag att sakna honom!! Första gången sen vi träffades vi är ifrån varnandra. Så visst känns det... Jag får tid att ömka mig själv och förhoppnigsvis vara en bättre flickvän när han kommer på fredagkväll.
AAHH!! Förebannade huvud!! Det har släppt lite grann sen imorse, nu är det bara en "vanlig" kraftig huvudvärk. Det som var imorse har jag inte varit med om på riktigt länge. Hela huvudet bultade i takt med hjärtat, spyfärdig och kunde inte ställa mig upp för då snurrade hela världen. Och inga tabletter har vi hemma heller... Stoppat i mig värktabletter för mina händer istället, hjälper väl lite förhoppningsvis.
/Angelica
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Lämna gärna ett spår efter dig innan du stänger dörren, ingen tycker om en fönstertittare;)